Syftet med uppsatsen är att undersöka livsåskådningsproblematik i Kerstin Ekmans romantrilogi Vargskinnet bestående av romanerna Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter, med hjälp av teologisk analys.Undersökningen är organiserad så att livsåskådningsproblematiker urskiljs vid en textcentrerad läsning av trilogin. Dessa livsåskådningsproblematiker får fungera som kompass för urval av teologisk teori. Den dubbla frågan i analysen är hur livsåskådningsproblematikerna framskrivs i det skönlitterära urvalet och hur det framskrivna kan förstås med hjälp av den teologiska teorin, sammanfattad i två analysbegrepp.Framläsningen av den skönlitterära texten med avseende på livsåskådnings-problematikerna, form och innehåll samt de teologiska begreppsparen ger stöd för att det teologiska begreppet arvsynd är relevant att undersöka romantrilogin Vargskinnet med. Det visar även hur en tvådelad, kombinerad tolkningsansats kan utlägga, förstå och framskriva dels den skönlitterära texten utifrån dess egen tematik ? livsåskådningsproblematiken ? dels den skönlitterära gestaltningen utifrån arvsyndsteori, genom de möjliga livsförhållanden som den skönlitterära romantrilogin Vargskinnet utgör..

Denna C-uppsats bär titeln ?Det står i Bibeln?: Ku Klux Klan och religion över tid och är skriven av Marcus Karlsson. Studien belyser Ku Klux Klans utveckling från bildandet under 1800-talet till 2000-talets början, med hänseende till deras religiösa ståndpunkt i en värld av skiftande religiositet. De frågeställningar som bearbetas ämnar besvara hur Ku Klux Klan motiverar sina åsikter och existens utifrån en teologisk ideologi. Syftet är även att belysa deras ursprungliga förhållande till religion och religiösa institutioner samt eventuell utveckling som har skett över tid.

Såväl utgångspunkter som förutsättningar för arbetet med teologisk utbildning inom luthersk kyrkotradition i Tanzania har förändrats avsevärt de senaste hundra åren. Missionsinsatserna under förra seklets början inom utbildningsområdet understödde kyrkornas territoriella expansion. Att bedriva undervisning betraktades som en självklar del av missionsuppdraget och var ett sätt för kyrkan att etableras i det omkringliggande samhället. Det var genom ökad kunskap som Afrika skulle civiliseras och tanzaniern gå från ett obildat till ett bildat tillstånd. Denna utbildningsdiskurs, i vars kölvatten dagens teologiska utbildningssystem ännu befinner sig, innebar i flera stycken en ideologisk, ekonomisk, kulturell och teologisk import av västvärldens ideal.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin.Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen.Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar.

The relationship human has to animals are complex and I discuss this from a theological and philosophical perspective in this essay. I ask on what grounds, with what arguments and how one could live with an inclusive ethic. I discuss the philosopher Peter Singer and the theologian Andrew Linzey to see their agreements and differences. Linzey has a mystic influence built into the theological perspective. Swedish activists and authors Pelle Strindlund and Annika Spalde call their way of life the ?Way of love? and show an animal-inclusive ethic built on a Christian mystic ground..

Archbishop KG Hammar has attracted attention for his liberal position in theology. His view on the role of language and communication is central in several books and articles he has published as leader of the Church of Sweden. One of his main theses is the fact that meaning is created in the encounter between text and reader. He often reiterates: God is relation. This non-traditional dynamic stance has a broad impact not only on theology.

The aim of this essay is to examine what happens when Veronica Roths Divergent-trilogy is read with a lutheran theological pre-understanding. Using reader-response theory and lutheran theology written for and in a post-modern context, three lutheran figures of thought are presented as one way of understanding the trilogy. The conclusion is that it is possible to reveal lutheran ideas concerning justification, guilt, forgiveness, mercy and self-sacrificing love in the Divergent-story. .

Den här uppsatsen handlar om religiösa friskolor i Sverige och den ska genomföras enligt en viss teori och modeller skrivna av Maria Klasson Sundin, teologisk kandidat och doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Uppsatsens syfte var att förbereda och framställa en plan för en djupare studie av religiösa friskolor. I uppsatsen användes flera filosofiska perspektiv på religionsfrihet, mångkulturalism och religion som ideologiskt styrmedel. Regeringsmakten och Skolverkets skrifter samt debattartiklar analyserades enligt Sundins modeller. Slutligen fördes en diskussion om en lämplig metod för att genomföra huvudstudien, detta för att få fram ämnets komplexa karaktär..

Arbetet presenterar och jämför synen på församling, gudstjänst och pastoralt ansvar i två olika folkkyrkobegrepp, EinarBillings nådemedelsinstitution samt dagens tjänsteinriktade folkyrkosyn.Genom att jämföra de två, ovan nämnda, folkkyrkosynerna vill detta arbete försöka att svara på frågan om delar av, och i såfallpå vilket sätt, Billings teologiska tankar kring den Svenska folkkyrkan är aktuella även idag.Slutsatsen av arbetet är att Einar Billings tankar kring den Svenska folkkyrkan gällande församling, gudstjänst och pastoraltansvar, inte är speciellt aktuella idag..

Titel: Human being and Christian ? creationtheology of Gustaf Wingren.Analysis of an accentshift from a juridical theological metaphor to a biological theological metaphor.Author: Tove Pilroth.The purpose of the essay is to analyse the meaning and the consequences, in a critical and constructive way, of an accentshift of interpretation and understanding of the gospel, from a juridical theological metaphor to a biological theological metaphor. The purpose is presented in the frame of the creationtheology of Wingren. To be able to make the research and to answer the purpose of the essay, the following questions are essential:The human being is captive and redemption is liberation. If we are serious about that the gospel gives the human being rehabilitation, satisfaction, liberation and a life and a future with God, the essential question is which metaphor, a juridical or a biological, that speaks to the human being in the best way? What is the meaning of an accentshift from a juridical to a biological metaphor? How does the creationtheologhy of Wingren, from a biological metaphor, meets the situation of the existence for the human being, her longing for life, health and meaning? What kind of theological resources are present in the creationtheology of Wingren, in the confrontation with future theological challenges?The essay is stressing the need of pluralism in the interpretation of the gospel.

Syftet med detta arbete har varit att titta närmare på vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har läst svenska motsvarande nivå A1 på universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjälp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen användes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjälpa lärare att förutspå och förstå eventuella svårigheter vid inlärningen av ett främmande språk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översättning av strukturen till tyska respektive engelska.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i en problematiserande läsning av Edward Saids kritik av främst den västeuropeiska kulturens negativa representationer av framförallt den arabisk-islamska världen. Genom att ta fasta på teorins anti-essentialistiska grundpoäng ifrågasätts dess icke uttalade men effektiva tendens att återproducera en missvisande dikotomi. Endast ett sådant ifrågasättande kan på allvar öppna möjligheten att se bortom föreställningen om araberna som passiva och viljelösa offer. En analys av muslimska författares kritik av islambilden i europeiska skolböcker, jämförd med hur islam framställs i svenska historieläroböcker, visar att de senare är långt mer anti-orientalistiska än muslimernas egna islambild. Muslimerna och islam behandlas som historiska fenomen, styrda av samma sociala och ekonomiska faktorer som de som format de västeuropeiska samhällena.

Syftet med denna studie var att genom kvalitativa samtalsintervjuer med elva anställda i två olika konsultföretag få en inblick i hur deras syn på tyst kunskap samt kunskapsöverföring av tyst kunskap såg ut. Vi har i uppsatsen redovisat de intervjuades uppfattningar och åsikter angående dessa ämnen, främst utifrån fyra infallsvinklar. Dessa är: hur informanterna ser på kunskap och tyst kunskap, informanternas syn på kunskapsöverföring av tyst kunskap samt de eventuella svårigheter informanterna ser med överföring av tyst kunskap. Vårt resultat visar att de intervjuade vid företagen är väl medvetna om kunskapsbegrepp och dess vikt för deras arbetssituation..

Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ?determinism?, ?fri vilja? och ?moraliskt ansvar?, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur.

Denna uppsats behandlar synen på ledarskap på olika nivåer i Svenska kyrkan, i detta fall stift och församling, i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i kyrkoherdens, kyrkorådets och stiftets syn på vilka egenskaper och förmågor som krävs för att kyrkoherden ska vara väl rustad för sin tjänst. Stiftet är den regionala nivån, det område som styrs av en biskop, geografiskt ofta med samma omfattning som ett eller två län. Anställda på stiftsnivån kallas stiftsadjunkter om de är prästvigda. Församlingen är den lokala nivån, Svenska kyrkans primära enhet och geografiskt ofta med samma omfattning som en kommun. Församlingen styrs av ett kyrkoråd bestående av valda församlingsmedlemmar och leds av en kyrkoherde som är församlingens chef, alltid prästvigd.